Minska Sveriges klimatutsläpp i närtid!

3 Okt

Sverige gör inte tillräckligt för att minska klimatutsläppen i närtid. Jag skall minst en gång i kvartalet twittra att Sverige inte reducerar klimatgasutsläppen tillräckligt. Tills Sverige under de sista två åren sänker klimatgasutsläppen minst 4%.

Bakgrund.
Jag kommer att utgå från vad Naturvårdsverket presenterar som är jämförbart med:. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-territoriella-utslapp-och-upptag/ ”Sveriges klimatpåverkande utsläpp har minskat med 26 procent sedan år 1990, men endast 0,5 procent mellan år 2016 och år 2017”
Senaste preliminära data http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/Kvartals–och-preliminara-arsvisa-vaxthusgasutslapp/ visar att utsläppen inte minskat alls mellan 1 kvartalet 2017 och 1 kvartalet 2019. När senaste preliminära statistik visar att klimatutsläppen minskat med minst 4% (dvs 2% per år räknat från senaste tvåårsperiodens början) så tolkar jag det som Sverige börjat ta klimatmålen på det allvar de förtjänar och lägger ned mitt engagemang för Sveriges agerande för klimatet. Detta förutsätter dock även att Sveriges klimatutsläpp sjunkit med minst 30% sedan 1990.

Svenska folket har gjort vissa omställningar i kost och andra levnadsvanor. Statsmakterna betonar att minskningen är något vi gör tillsammans och fodrar insatser från alla sektorer. Den tekniska utvecklingen har bidragit till minskade utsläpp. Men trots detta minskar alltså inte utsläppen, statsmakterna gör alltså inte sin del.

Sänkningen med fyra % på två år kan inträffa utan att någon verklig intensifiering skett. Dels kan man förmoda att redan fattade beslut inklusive privatpersoners och företags ansträngningar samt teknikutveckling leder till kanske 0.5% minskning per år fast slumpen har gjort att det knappast synts. Eftersom jag räknar procent från två år tidigare i mitt löfte, blir en procent en mindre absolut minskning och mindre minskning sedan 1990. Variation av olika orsaker, såsom variation i vädret, regelverket eller konjunkturerna (som nu är på väg ner), kan göra flera procent. Så en faktisk nedgång med 4 % behöver inte innebära en reell nedgång. Men även om något strikt bevis är det en stark indikation att vi är på rätt väg.
Sverige vill ligga i framkant och vara ett exempel och en trovärdig röst i världen, vilket motiverar mer än två procent per år redan de närmaste åren.
Sverige strävar efter att bli fossilfritt till år 2045. Detta är helt nödvändigt för att utsläppen så småningom skall bli acceptabla och ett mål där Sverige förefaller vara på god väg. Men minskad användning av fossilt kol till 2030 är inte identiskt med minskade klimatutsläpp. Det är ett annat nödvändigt mål att snabbt minska klimatutsläppen.
 Naturvårdsverkets bedömning är att utsläppen måste minska 5-8% per år om Sverige skall bli fossilfritt 2045 enligt löfte    http://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Nyhetsarkiv/Nyheter-och-pressmeddelanden-2018/nar-sverige-klimatmalen/ Det finns en del forskare som anser att man måste minska utsläppen med 16% per år från 2020.
Jag ledde den enda klimatmanifestationen i Ljungskile 27 september. I samband med hur utannonsering av mitt föredrag/manifestation behandlades (mörkades) blev jag medveten om hur starkt motståndet mot snabba klimatgasminskningar är. Föredraget utannonserades också på min egen facebook https://www.facebook.com/PlusForest/posts/2480472918665756 En upprepad kommentar demonstrerar motståndet, den avslutande kommentaren var ”Klimatklimatet i Ljungskile verkar väl inte helt sunt.”
Jag lade ut ett inlägg på Västerbottenkurirens blogg om att utsläppen inte minskar http://blogg.vk.se/dagl/2019/10/04/klimatutslappen-minskar-inte/ Det blev ingen gilla. Den enda andra blogg som veckorna omkring uppmärksammade aktiviteterna kritiserade fenomenet Greta Thunberg http://blogg.vk.se/asasuh/2019/10/01/klimatalarmism-och-masspsykos/ fick 55 ”gilla”. Det är uppenbart att intresset för klimatgasutsläppen är svalt, folket är mycket mer intresserat av negativa aspekter på Greta Thunberg som klimatikon.

Det väsentliga är inte hur många procent utsläppen minskat sedan 1990. Man kan räkna på olika sätt och den som presenterar en beräkning har nog önskemål om vart den skall peka. Vad som är väsentligt är att utsläppen knappast minskat de sista åren.
Jag har gjort twitterinlägg som länkar till denna artikel om att Sverige måste komma till verkstad och sänka utsläppen i närtid. Även om Sverige gör sånt som kanske ger reduktioner efter något decennium eller på längre sikt. En analys av resultatet av mitt utspel på twitter: Antalet ”impressions” (dvs folk som sett budskapet blixtra förbi) är hyggligt (större än antalet följare jag har). Tre ”gilla”, 7 som förstorade budskapet och fyra som faktiskt läste artikeln. Två-tre argumenterade emot delar av budskapet. Utfallet stödjer att intresset är ganska svagt och det är för många som är tveksamma eller ointresserade för att klimatmålet skall vara inom räckhåll.

Slutsats
Av dessa observationer drar jag slutsatsen att omfattande snabba åtgärder för klimatet har ett betydande och påtagligt motstånd hos folket och därför är ogenomförbara i den grad som behövs, och därför kommer Sverige klimatmål inte att nås. Nås målen inte i Sverige nås de inte i världen. Men reduktioner är ändå nödvändiga och vi måste göra så gott vi kan.
Därför beslöt jag att återkomma och påpeka att Sveriges åtgärder hittills är helt otillräckliga minst fyra gånger om året (t ex när preliminära kvartalsrapporter kommer), tills utsläppen verkar minska de sista åren.

191020.

Plantering kallas för plantage

5 Maj

Plantering kallas plantage!

Många kommentarer/artiklar i media (t ex från ”Skydda Skogen” och ”Green Peace”) använder ofta ”plantage” när de syftar på ”skogsodling”. Detta väcker irritation. Det finns därför anledning att analysera.

Wikopedia klargör vad ”plantage” förmodas innebära på svenska: ”Plantage är en jordegendom där man odlar, bomull, kaffe, te, tobak eller andra avsalugrödor i stor skala. Tidigare har beteckningen mest använts för odlingar i tropiska länder, men används numera även för vissa trädgårdskulturer även i nordligare länder, till exempel fruktplantager.”; ” Plantager är baserade på monokultur och där odlar man så kallade avsalugrödor (cash crops) för industriländernas marknader.”;  ”Under tiden 1600-tal till 1800-tal odlade de europeiska kolonialmakterna bomull och tobak på amerikanska plantager, arbetarna där var afrikanska slavar. I Afrika odlades kaffe och kakao på plantagerna medan man i de asiatiska kolonierna odlade te och gummiträd.” https://sv.wikipedia.org/wiki/Plantage

Svenska Akademins ordlista nämner inte trädplantage eller något liknande som stödjer den kontroversiella beskrivningen av plantering som plantage.  Vill någon få ”plantage” i betydelsen plantageskog till formellt accepterad svenska bör de skicka in förslaget till Akademin.

Varken på Skogsstyrelsens eller Naturvårdsverkets webbar kunde jag hitta något om ”plantage” (annat än sk fröplantager, där utsäde till skogsbruket produceras). Således finns inget stöd hos de mest relevanta myndigheterna för att använda ”plantage” för att beteckna skogsodling.

NationalEncyklopedin: Trädplantage, plantageskog (eller skogsplantage) står inte. Skogsodling, skogsplantering och kulturbestånd står. Men  plantageskogsbruk står faktiskt förklarat ”Något oegentlig benämning på intensiv skogsodling under tropiska eller subtropiska förhållanden. Vanligen omfattar odlingen en eller högst ett par icke inhemska arter. Principiellt är de planterade bestånden av skogsträd i Skandinavien också exempel på plantageskogsbruk.” Tillämpas NEs förklaring bör, förutom att det inte omfattar sådd, också uppmärksammas att det gäller för all skogsplantering.

”Plantage” ger många negativa associationer till skogsbruk (se Wikopedia), som ”plantering” eller ”skogsodling” inte ger. Förmodligen är detta ett skäl till att plantageskog och trädplantage ibland används, när skogsbrukets metoder ifrågasätts. Det ursprungliga syftet när FSCs användning växte fram, man gillade inte intensivodlingar som ersatte tropisk regnskog.

För en liten del av skogen är det motiverat att använda uttrycket ”plantageliknande”. Skogstaxeringen  uppskattar vart femte år arealen ”plantageliknande” skogar, och skattar det till <5% av våra skogar. Kortfattat https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2887c5dd16488fe880d66af0/1538555885760/Naturskog%20och%20plantageskog.pdf eller utförligare

Kanske de som använt begreppet ”plantage” ”översatt” det engelska ordet ”plantation” till ”plantage” när de menar skogsodling (plantering). Enligt engelsk-svenskt lexikon så kan översättningen till svenska göras på olika sätt beroende på innebörden: 1. plantering; 2. plantage (i tropiska länder); 3 grundande; 4 koloni(sering). När det gäller svensk skogsplantering verkar det uppenbart att plantage enligt lexikonet är en felaktig och missledande  översättning.

FAO (FN organet för skog) bytte för ca 20 år sedan tidigare använt  ”forest plantation” till ”planted forests”, för att undvika de negativa associationerna och få bättre verklighetsförankring. FAO är nog relativt känsligt för ”negativa associationer”. (Samtidigt byttes ”Natural forest” till ”Naturally regenerating forest”). Det är viktigt att få terminologi globalt enhetlig och därför tycker jag FSC borde anpassa sig till världsorganet FAO också i svenskt språkbruk. Det kan hända att denna ändring av FAO inte helt slagit igenom i alla delar av Sverige än.

PEFC i Sverige har inte använt något av begreppen plantering eller plantage.  ”Plantering” används för aktiviteten att sätta en planta, men inte som beskrivning av en viss typ av skog.

FSC i Sverige använder begreppen trädplantage och plantageskog.  Begreppen infördes före FAO slutat använda begreppet plantation för skogsodling för två decennier sedan. Det ursprungliga syftet när FSCs användning växte fram, var förmodligen att FSC inte gillade intensivodlingar, som delvis ersatte tropisk regnskog, men den nuvarande användningen omfattar också svensk skog. Det är bra om terminologi är globalt enhetlig och konstant, Därför är det synd att FSC inte anpassar sig till världsorganet FAO också i sin användning av svenska språket istället för att söka mynta facksvenska I förslag till FSC standard för skogsbruk i Sverige 181205 används plantageskog 17 gånger.  Intrycket är att skogsnäringen inte använder ”plantage” i sin kommunikation med FSC eller annars.  FSC-associerade https://www.nepcon.org/sourcinghub/timber/timber-sweden använder” planted forest” för Sverige fast andra länder har ”plantation”.

Själv reflekterade jag inte över dessa negativa associationer med ”plantation” i samband med skogsodling förrän för några år sedan. Jag skrev då några bloggartiklar http://downto.dagli.se/?p=314 och http://downto.dagli.se/?p=297 

Ett exempel på hur skogsnäringens företrädare reagerar.

Några exempel på att några NGO använder ”plantage” när de menar ”skogsodling”: När ”skydda skogen” skall beskriva svenskt skogsbruk http://skyddaskogen.se/sv/svensk-skog/svensk-skog-2 så använder de plantage fyra gånger. Skydda skogen argumenterar för att FAO skall ändra på sin definition av skog så att trädplantager definieras.
Birdlife Sweden andvänder i ett kritiskt brev till Skogsstyrelsen ”contortaplantage” När Greenpeace beskriver skog karakteriseras skog som trädplantage: https://www.greenpeace.org/sweden/tag/skog/ och https://www.greenpeace.org/sweden/agera/sca/
Naturskyddsföreningen annonserar https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/kalender/den-svenska-skogen-fran-naturskog-till-plantageskog
Men några NGO använder faktiskt ”plantageliknande”.

Jag har varit ordinarie professor i skogsgenetik i mer än 30 år och har därför omfattande och kvalificerad erfarenhet av skogliga ”plantager”. Mina artiklar här är öppna för kommentering en tid efter publiceringen. Men intresset för kvalificerad diskussion om sakfrågor är genomgående mycket låg.

Sist editerad 190611 på http://downto.dagli.se/

Sjätte massutdöendet inte i sikte!

23 Dec

Det kommer alarmrapporter: ”stoppa massutrotningen”; ”artkris”; ”sjätte massutdöendet”; ”utarmning av biologisk mångfald”; ”drastiska nedgångar”. På många håll i världen är läget dåligt. Sverige borde hjälpa att åtgärda detta med forskning och bistånd. Människans stora och ökande dominans är problematisk.

Men Sveriges innevånare ges en föreställning att många arter kommer att utrotas också i Sverige i den nära framtiden. Detta förefaller osannolikt! ”Rödlistan” granskar ca 20000 arter. Av dessa har ca hundra försvunnit sedan 1900. Ungefär en halv procent på ett sekel (en per år). Takten i utdöendet verkar avtagit, sedan 1970 tycks endast en promille av våra arter ”utrotats”. En del tidigare ”utdöda” arter har återuppstått, antingen fanns de kvar eller så återinvandrade de. Ingen art som försvunnit från Sverige har kategoriserats som utdöd i hela världen, så det är ofta möjligt att de återkommer. Invandrade nya arter är fler än de som försvinner. Det finns fler arter i Sverige nu än någonsin förut! Man kan möjligen formulera det att den biologiska mångfalden är större nu än någonsin förr.

Dag Lindgren, professor emeritus

Publicerat insändare VK 181113

Klimatändringen hindrar målgång levande skogar

1 Nov

”Gynnsam bevarandestatus” avtagande pga klimatförändring
Det gör miljömålet ”Levande Skogar” orealistiskt och obsolet.

Jag tillhör de som anser att ”Levande Skogar” är ett ouppnåeligt mål med nuvarande preciseringar. Jag agerar för att samhället skall förstå detta och modifiera målet. I den här artikeln diskuterar jag effekten av de pågående klimatändringarna. Om Skogsstyrelsen inte vill förstå leder detta nog till ökad polarisering. Men jag kan ha överdrivit och är mottaglig för argument för att tre graders uppvärmning inte kan förväntas ha nämnvärd påverkan på gynnsam bevarandestatus för ett antal arter eller naturtypernas utbredningsområden, om någon vill argumentera för det. Det kan också finnas fel och oklarheter i denna text.
Regeringen sägs ha formulerat preciseringarna för levande skogar. Jag tänker i första hand på:
Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus
Vad gynnsam bevarandestatus egentligen innebär är diffust och oklart beskrivet på ett sätt så att ingen exakt fattar. T ex gäller det för samtliga arter eller räcker det med att det uppfylls för två arter? Man utelämnas till subjektiva tolkningar av engagerade och de subjektiva tolkningarna uttrycks ofta så de är beroende av andra subjektiva tolkningar. Det illustreras av att preciseringarna (tolkningarna) är på svenska av svenska organ (i just detta fall Regeringen). Detta i sig ger underlag till polarisering.

En lösning skulle kunna vara att tydliggöra att preciseringarna utgör önskad färdriktning, men att något slutligt mål inte fastställs, och i utvärderingarna tar man ställning till hur stora ansträngningar som fortsättningsvis bör göras för syftet.

I detta dokument tar jag upp klimatförändringarna, jag skriver nog ett dokument till om biologisk mångfald utan fokus på klimat. Jag skrev och frågade Skogsstyrelsen om hur Skogsstyrelsen beaktade klimatförändringens påverkan på mångfalden och fick svar (Jimmy). Först hur Skogsstyrelsen definierar gynnsam bevarandestatus, som Skogsstyrelsen strävar att uppnå.
En arts bevarandestatus anses gynnsam när:
– artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, och
– artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och
– det finns, och sannolikt kommer att fortsätta att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall bibehållas på lång sik
t”
Anm. En art kan alltså ha ett lågt numerär och liten utbredning, och därför vara hotad enligt rödlistans D-kriterium: Mycket liten population (<2000 individer) eller mycket begränsad förekomstarea (<40) km2  vilket gör arten känslig för påverkan eller slumpfaktorer. Inte nödvändigtvis någon pågående minskning, men ändå ha gynnsam bevarandestatus, detta var en upplysning från Skogsstyrelsen som förvånade mig. Se utveckling nedan.

En naturtyps bevarandestatus anses gynnsam när:
– dess naturliga utbredningsområde och de ytor den täcker inom detta område är stabila eller ökande, och
– nödvändiga strukturer och funktioner bibehålls på lång sikt, och sannolikt kommer att finnas under en överskådlig framtid, och
– bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam enligt definitionen för en arts bevarandestatus

Det gäller alltså att arternas naturliga utbredningsområden inte skall minska och sannolikt inte skall minska inom den överskådliga framtiden (för alla artens populationer?). Naturtyperna skall vara stabila eller ökande i sina naturliga utbredningsområden och bevarandestatus för typiska arter är gynnsam.

Jag tolkade först skrivningen som att det gäller för alla arter och naturtyper. Om det tolkas så strikt är målet uppenbart ouppnåeligt. Det kan gälla bara för en lång lista av arter, då är det också ouppnåeligt. Det skulle kunna gälla bara för en viss andel av en lista, men avses dessa detaljer beslutas i efterhand blir det väldigt subjektivt och konstigt. Det tycks fordras att Skogsstyrelsen preciserar mer exakt vad som skall uppnås, men det verkar också omöjligt.

För klimatet svararade Skogsstyrelsen (Jimmy)
Vad gäller den utvidgade frågan om hur Skogsstyrelsen hanterar effekterna av klimatförändringarna (global warming) på den biologiska mångfalden inför den fördjupade utvärdering av Levande skogar så pågår den fördjupade utvärderingen av miljömålen redan. Vi hänvisar därför till kommande rapport för Levande skogar som publiceras 31 januari 2019.
Anm Jag konstaterar att jag får vänta till februari för att se hur Skogsstyrelsen hanterar den pågående uppvärmningen versus ”Levande skogar”, men jag tillför här tankegångar och kommer troligen att reagera om vad jag fäster uppmärksamheten på inte diskuteras ordentligt.

Översiktligt kan sägas att klimatförändringarna innebär ökad påverkan på ekosystemen utöver t.ex. olika former av markanvändning och andra luftföroreningar vilket innebär att behovet av ekologisk anpassning av exempelvis skogsbruket i vissa avseenden ökar. Därutöver krävs inom en rad områden åtgärder för (samhällelig) klimatanpassning även om vi lyckas begränsa den globala temperaturökningen i enlighet med Parisavtalet.
I formuleringen av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan framgår också att ”Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras”
.”
Anm Sista stycket är riksdagsbeslut. Mycket egendomligt att Sverige nedprioriterar utsläppsminskning, och gjort det till den grad att de svenska utsläppen nu minskar långsamt och sporadiskt.

Nu tar jag upp den globala uppvärmningen.
Jordens medeltemperatur har 2018 stigit (ungefär) en grad (http://report.ipcc.ch/sr15/pdf/sr15_spm_final.pdf ) jämfört med förindustriell tid. Enligt Paris-överenskommelsen skall man sträva efter att uppvärmningen inte blir mer än 1.5 grader. Jag är så orolig över världens och Sveriges ovilja att reducera utsläppen tillräckligt att jag skrivit under uppropet https://www.radikaliseraklimatpolitiken.nu/till-uppropet.php
Men i Sverige går uppvärmningen dubbelt så fort (mer än dubbelt så fort i nordliga Sverige). Detta beror dels på att uppvärmningen är större över land än över hav och dels på att det arktiska istäcket minskar. I Sverige är det redan två grader varmare, och stora delar av Sverige överskrider redan nu Parisavtalets globala målsättning. Mina meteorologiska överväganden för Sverige bygger på en SMHI 2018 artikel: https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/storre-temperaturokning-i-sverige-an-i-varlden-i-genomsnitt-1.139719  Det står att jämförelse visar att för 1991-2017 har den globala medeltemperaturen ökat med 0,44 grader, jämfört med normalperioden 1961-1990.” och ”årsmedeltemperaturen i Sverige blivit 1,06 grader varmare 1991-2017, jämfört med normalperioden 1961-1990. Därav borde följa att uppvärmningen av Sverige är 1.06/0.44 = 2.4, dvs uppvärmningen i Sverige sker drygt två gånger snabbare än globalt. I SMHI artikeln står också: ”I Sverige som helhet är uppvärmningen ungefär dubbelt så stor som medeluppvärmningen för hela jordytan.” Jag stannar vid vad en sakkunnig uttalar i artikeln, trots att det verkar som Sverige värmts mer än dubbelt så mycket.
Eftersom utsläppen vare sig i världen eller Sverige minskar nämnvärt (i Sverige har klimatutsläppen faktiskt ökat senaste året/åren) är det bortom rimligt tvivel att ytterligare en grads värmeökning i Sverige kommer att ske de närmaste decennierna. Vad som händer därefter är oförutsägbart, men kan bli drastiskt. För att bli meningsfullt gör jag utspelet att målet med ”Levande skogar” sätts under förutsättning att genomsnittstemperaturen i Sverige inte stiger mer än tre grader. Ett slutligt mål utan den förutsättningen känns meningslöst, eftersom det är så osäkert hur det svenska klimatet utvecklas ens om Parisavtalets två graders global uppvärmning nås.
Boreala arter och naturtyper är ofta resilienta och anpassar sig till en begränsad successiv ändring. De arter som invandrade efter istiden karaktäriserades ofta av att de kunde anpassa sig till nya förhållanden och sprida sig. Sverige är ekologiskt ganska robust och t ex torka är sällan begränsande. Hittillsvarande ändringar till ett varmare klimat med längre vegetationsperiod är nog oftast allmänt biologiskt gynnsamt. Två grader är inte större än variationen mellan år eller inom landskap. Även om det leder till ändringar blir de troligen vanligen inte snabba eller dramatiska. Det följande är vad jag tror, om Skogsstyrelsen inte delar denna tro bör det tydligt framgå av rapporten sista januari vad Skogsstyrelsen tror istället. Hittills verkar det gått ganska bra, även om det finns eftersläpning i observerade effekter och arternas anpassning till ny miljö kanske drar ut på tiden, så det kan redan börjat gå sämre. Men nu och de närmaste decennierna blir ändringen (i tillägg till redan skedd förändring) för stor och för snabb för att många arter och naturtyper skall hänga med. Det överträffar med råge den gräns som Parisavtalet satt. Det är inte bara frågan om hur enstaka arter påverkas av klimatändringen eftersom arterna påverkar varandra. Numerär och utbredningsområden ändras. Många utbredningsområden blir mindre när klimatändringarna slår igenom som utbredningsgränser på kartan (andra kan bli större men det räknas sas inte). Ökad immigration av ”nya” arter vid en varmare miljö ger mindre ekologiskt utrymmer för de ”gamla” arterna. Några arter med små och begränsade utbredningsområden eller som har för svårt att finna nya mer lämpade arealer kommer att försvinna. Klimatet ändras i samma storleksordning som en höjdändring storleksordning 300 meter eller att Sundsvall får Stockholms klimat. Detta leder ofta mer eller mindre snabbt till avsevärt ändrade utbredningsområden och oöverskådliga komplikationer. Ändringarna i klimat innebär troligen också ett mer varierat instabilare klimat med vidgade extremer i olika svårförutsebara avseenden (typ torr och het sommar med extremt hög risk för skogsbrand 2018), ofta rikligare nederbörd och ändrad karaktär på årstiderna, vilket ökar stressen på arterna utöver de gradvisa förändringarna. Jag predikar inte att den sannolika uppvärmningen medför något sjätte massutdöende i Sverige, men rödlistade arter förutses öka.

Naturtypernas utbredningsområden kommer att ändras och inte vara stabila! Således kan de inte åsättas gynnsam bevarandestatus.

Takten i försvinnandet av arter som funnits länge i Sverige (de man bryr sig om) kan förutses öka av klimatändringsskäl. Det geografiska Sverige sammanfaller inte längre med det biologiska, som det såg ut för hundra år sedan. Det är orimligt att förvänta sig att nästan alla arter och naturtyper i den förutsebara framtiden skall få gynnsam bevarandestatus. För gynnsam bevarandestatus skall stabilitet förutses, och det är nu omöjligt att förutse tillräcklig stabilitet. Så egentligen borde nästan inget ha gynnsam bevarandestatus redan idag. Den globala uppvärmningen är inget vi kan göra något åt (mer än ett par promille och vi gör medvetet inte vad som fordras för att uppnå vår egen del av den minskning av klimatgaser som behövs). Att lägga omfattande detalj-restriktioner på skogsbruket för vad som kanske huvudsakligen har sin grund i global uppvärmning (såsom att arter minskar i låglägen och sydlägen) förefaller mig nu orimligt, särskilt när skogen på andra sätt kan hjälpa oss att klara klimatförändringarna. Det fordras nog att konstaterade förändringar hos en art inte kan förklaras med klimatändring om Skogsstyrelsen skall överväga att lägga skulden på tex det sätt skogsbruk bedrivs på.

Åter till klimatet, gynnsam bevarandestatus och rödlistan
Skogsstyrelsen (Jimmy) skriver: ”Ibland framförs synpunkten att vissa arter är ”naturligt sällsynta” och att det skulle innebära att gynnsam bevarandestatus inte nås. Men enligt …kriterier för när en arts bevarandestatus anses gynnsam utgör inte ett ”naturligt litet” utbredningsområde något hinder så länge detta varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid.”
Knappt en fjärdedel av de rödlistade skogsarterna har en mycket liten population, som dessutom ofta är isolerad, ibland finns arten endast på enstaka berg. Sällsynta arter har ganska ofta mycket liten utbredning. Att det blir tre grader varmare (jämfört med före vi började ta upp fossilt kol i nämnvärd omfattning) inom några decennier är ett större hot mot sådana arter än för andra rödlistade arter och förändringarna i utbredning och numerär kan förutses bli större än för andra arter. Alltför påtagliga för att karaktärisera dem med gynnsam bevarandestatus, även om numerären inte minskat
Vår jord är i obalans och det kommer att ta sekler innan jorden förhoppningsvis kommer i god balans. Fullständig balans är ett djupt onaturligt tillstånd även om det kan närma sig med artificiella medel. I detta avlägsna paradis kan man föreställa sig att arterna har gynnsam bevarandestatus men i andra utbredningsområden än idag och med andra numerär och ett fåtal kommer att permanent ha förlorats. Vilka arter som förändrat sig hur och vilka nya som tillkommit är oförutsägbart.
Tackord; Jag tackar Skogsstyrelsen (Jimmy) för hjälp att förstå vad Skogsstyrelsen bygger på när det gäller levande skogar. Viss hjälpsam kommunikation med meteorologer har förekommit, bl a Martin Hedberg.
Dag Lindgren, senast editerad 181108, ligger på http://downto.dagli.se/?p=378

More planted forest!

19 Apr

The worlds planted forests should expand faster!

Seven percent of the forests are planted, 93% are natural. The pace of increase of planted forests has slowed down considerable. This is information from FAOs Forest Resource Assessment (FRA 2015). There seems to be good reasons for more planted forests and the slowing down seems unjustified.

FAO issued “Global Forest Resources Assessment 2015“, at http://www.fao.org/forest-resources-assessment/en/ . Currently 93% of forests are natural and 7% planted (or seeded).

Extending planted forest drops drastically
Annual increase of planted forests is shown in the figure.

The establishment of new planted forest has dropped dramatically to less than half in a decade. Only one country among the 20 most important has a positive trend. Why has this happened?

The figure shows the difference (growth) between the assessments as percentage annual increase (from Payn 2015 p58).

Examples of what FRA15 does not discuss

It is noted that little attention is given to this drop in new planted forest. FAOs FRA15 (p 20) lumps 2000-2010 together so the drop is less.

An important component for the increase in planted forest is “afforestation” but FRA15 mentions the word only once (p16) for explaining its importance and does not estimate annual afforestation and no-one else seem to give an estimate or respond on the question why no estimate is given.

Against planted forests and their expansion
For specific circumstances where are a multitude of good reasons against planted forests, but why and how have some of these reasons grown so much stronger in the last decade? No recent in depth analyses considering the drop shown by FRA15 seems to exist. More information about the reasons and structure of the drop is needed. Currently we can only speculate.

Added together the reasons against planted forest can hardly rationally explain the steep global reduction. An important reason for the drastic drop visualised in the figure may be phycological coupled to semantics. The concept “Plantation” raise suspicion, memories of colonialization and slavery, association to an intensive, alien and risky forest, and thus bad feelings http://downto.dagli.se/?p=314  . FAO FRA15 mentions plantation only considering difficulties with LANDSAT classification) and uses planted forest instead. Sometimes planted forest is classified in semi-natural and plantation.

Only a limited share of the planted forest can be regarded as “plantations”, with a reasonable definition (which FAO has not made). A definition is needed as the concept “plantation” is still common, but “plantation” should not be used as a synonym to “planted forest”. It maybe a little less than a quarter of the planted forests. Planted forests can viewed at as consisting of semi-natural forests and plantations.

The reason for few new planted forests can be overexaggerating a multitude of concerns about social, trust in nature, ecological, pest risk, economic, silvicultural, diversity and similar problems connected to inefficient governance and lack of trust. Lack of motivation because the user does not get the reward for improvements. When rotation time is long, the return of investment in planting is low and uncertain. Social and political objections are likely to be raised, unless the political environment is supportive and likely to remain so. Local people sometimes feel that conversion to plantations in their neighbourhood has disadvantages. It seems to be assumed that planted forest means very intensive forestry established by capitalists in foreign countries who mainly think on return of investment rather than local people. Back to nature or trust in nature seems to be what is politically correct to a degree that widening the area of planted forests is abandoned. There seems to be a fascination with natural regeneration in the restoration community. Natural regeneration is attractive to politicians and bureaucrats because it seems ”free”. In the summary report of the 3rd International Congress on Planted Forests  http://www.fao.org/forestry/37902-083cc16479b4b28d8d4873338b79bef41.pdf (p2 paragraph c) “The congress emphasised that, as a matter of principle, planted forests should not replace natural forests”!! The world seems to have listened to the advice!

Advantages of planted forests and their expansion
Planted forests evidently can be a key to desirable forests. Half of the worlds roundwood production comes from planted forests. Certainly some “plantations” is a good thing. But they do not cover a large part of the planted forests and will not do in the foreseeable future. The fast- growing tree plantations “industrial plantations” make only 1% of word’s forests but cover 25% of world’s wood fibre demand. Global demand for wood is expected to more than triple by 2050. But new or improved forests are needed for other reasons than production. Erosion and avalanche risk is reduced. Hydrology become more balanced and flooding reduced. Many forest planting (afforestation, reforestation) projects fails due to various reasons. This results in lack of support for the future projects. Deforestation is undesirable and increased area with forests desirable. An important way to convert non-forest land to forest land is to establish new forest by planting or seeding. Forest restoration as well as ecosystem restoration often uses planting of seedlings or direct seeding which result in planted forests. Bigger production in tree plantations compared to the same area of natural forests reduces the pressure and harvest in natural forests. Planted forests offer socio-economic advantages. Societies can combine agriculture and forestry and agroforestry by planting trees. Access to near forests can mean less distance to get fire wood and construction material. Only a quarter of “natural forests” are “primary forest”, could not a larger fraction of the “other naturally regenerated forest” be converted into planted forest. Less than a fifth of the planted forest is with non-native species. For the native species supported by tree breeding the breeding population conserves a large share of the within species genetic variation. Planted forests have the potential to be improved by selecting seed source and intentional forest tree breeding, which also improves resilience and resistance against pests and make it easier to respond to new problems.

Man is dominating world. >90% of the biomass of all land animals is Man or domesticated animals. It when is inconsequent and difficult to understand why it is not tolerated that say 15% of the forest are planted (domesticated).

Half forest area is under a management plan and the area is distributed equally between production and conservation purposes. Thus production is half of half which is 25%, can it not when be tolerated with say 15% planted forest?

Well growing forests are important for reducing global warming, and planted forests have the potential to contribute considerable to that. Almost all nations have recently decided to drastically reduce their emissions of fossil carbon to the atmosphere. To catch and use carbon from photosynthesis in forests is a major part of the solution. Increased use of planted forests can be an important part.

Natural migration of many tree species will not be able to keep the pace with environment changes. Tree populations will be most vulnerable in the regeneration phase. The assisted migration cannot be done without a proper human intervention. The most likely way will be: appropriate selection – production and conditioning of the reproductive material – planting at the site within or outside the natural range, anticipated to be appropriate for next few decades by changed environment conditions. More breeding and more planting to establish ”possible future refugia”, for some species. But also to keep the forest productivity.

Status according to FAO FRA15
“Planted forest area has increased by over 105 million ha since 1990 and accounts for 7 percent of the world’s forest area. The average annual rate of increase between 1990 and 2000 was 3.6 million ha. The rate peaked at 5.3 million ha per year for the period 2000–2010 and slowed to 3.2 million ha between 2010 and 2015, as planting decreased in East Asia, Europe, North America, South Asia and Southeast Asia. The largest area of planted forests is found in the temperate domain, accounting for 150 million ha, followed by the tropical and boreal domains with almost 60 million ha each. Over the last 25 years the area of planted forest has increased in all climatic domains, most notably in the boreal domain, where it has almost doubled.” “natural forest area will likely continue to decline, particularly in the tropics, primarily due to conversion of forest to agriculture”

FRA20. The process of obtaining FRA20 has started. It is a hope that the analysis of that – if the declining trend of converting land to planted forest remains – it will better explain why and what land is replaced by planted forest. It would also be desirable with more data on genetic improvement.

Recent or ongoing relevant discussion, organizations and literature

FAO runs a list on “Important meetings on planted forests” http://www.fao.org/forestry/plantedforests/67505/en/   Six activities 2018,,two activities 2017, four activities 2014-2016. The interest for planted forest seems on the raise since FRA2015, perhaps because of the alarming figures from FRA15. FRA15 was analysed in a special issue of Forest Ecology and Management.

An International Conference Working across Sectors to Halt Deforestation and Increase Forest Area – from Aspiration to Action was arranged FAO, Rome – 20-22 February 2018 aim; http://www.cpfweb.org/46830-0649bd42ed9b22973733b39e97e7db083.pdf and summary: http://www.fao.org/forestry/47153-03b237780a68c898669ca30255036e19a.pdf   In http://www.cpfweb.org/47013-0cdceb8e3687f9ec4f5ae61576d77a9d8.pdf In “the conference in a nutshell, annex 1-3 http://www.cpfweb.org/47013-0cdceb8e3687f9ec4f5ae61576d77a9d8.pdf the following two Global Forest Goals are bolded: “By 2020 … substantially increase afforestation and reforestation globally.” and “Forest area is increased by 3% worldwide”  Evidently planted forest is most important for increasing forests area and reaching the goals. But the conference and its results were remarkable free of analyses of planted forest and its slow increase, the concept was hardly mentioned at all. Seems an evident sign that it not “politically correct” to focus on planted forest, which is the best tool to increase in forest area. But the organisation is not easy to get a discussion with.

A rather new organisation “New generation plantations”, seems as an initiative from WWF http://newgenerationplantations.org/ They give many and good arguments for planted forest and methods for increasing the area planted forest even in rather intensive forms http://newgenerationplantations.org/multimedia/file/ff98c77e-77cb-11e3-92fa-005056986314 and http://newgenerationplantations.org/multimedia/file/ff98c77e-77cb-11e3-92fa-005056986314 It is recently updated. It is noteworthy that the organization does not hesitate to sail under the “plantation” flag (“plantation” gives negative associations http://downto.dagli.se/?p=314). The organization is associated with WWF, thus under trustworthy environmental review. But the organisation is not easy to get a discussion with.

IUFRO has a task force https://www.iufro.org/science/task-forces/planted-forests/ “Sustainable Planted Forests for a Greener Future”  and a working party on stand establishment https://www.iufro.org/science/divisions/division-3/30000/30200/  https://www.iufro.org/science/divisions/division-3/30000/30200/activities/

The Global Partnership on Forest and Landscape Restoration (GPFLR) is a proactive global network that unites governments, organizations, academic/research institutes, communities and individuals under a common goal: to restore the world’s lost and degraded forests and their surrounding landscapes. Specifically, the GPFLR responds directly to the Bonn Challenge to restore 150 million hectares of deforested and degraded land by 2020 and 350 million hectares by 2030. The GPFLR was initiated in 2003 by a small consortium of like-minded organizations and spearheaded by IUCN.http://www.forestlandscaperestoration.org/topic/bonn-challenge

Very little attention to reduced planting
Summing up: many organisations and much energy deals with encouraging and supporting restoration of deforested and degraded land, to get more area under forest cover, and to get a better forest, but still no-one seems to analyse in depth why planted forests as a remedy seems steeply declining since the organizations took initiative and it seems mentioned only rarely. The issue get remarkably little attention where it is mentioned compared with its significance for the efforts to get more and better forests.

REFORESTATION CHALLENGES 4th International Conference Belgrade, Serbia 20-22 June, 2018  at which the first version of what this blogg is a preparation for will be presented and it can also be seen as a first draft for an article which is planned to be submitted to Reforesta for publication after the conference.

In the autumn 2018 the conference “Planted Forests: a Solution for Green Development” – 4th International Congress on Planted Forests (ICPF) will take place 23.10.2018 – 27.10.2018 Beijing,China I hope for better discussions about the decline where!!!

Some suggestions if looking for information:

Payn et al  “Changes in Planted Forests and Future Global Implications.” Forest Ecology and Management 352 (September 2015): 57–67. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2015.06.021. (best covering review of FRA2015 concerning the state of planted forests.)

“Planted Forest Constitute a Strategic but Vulnerable Resources for Future Green Economy – Summary Report of the 3rd International Congress on Planted Forests,” May 2013. http://www.efiatlantic.efi.int/files/attachments/icpf_report_summary/14-congress-summary-report-final-2013-07-03.pdf.

Proceedings of the Third International Congress on Planted Forests   https://nzjforestryscience.springeropen.com/articles/supplements/volume-44-supplement-1   among the papers Payn, Tim, Jean Carnus, Peter Freer-Smith, Christophe Orazio, and Gert-Jan Nabuurs. “Third International Congress on Planted Forests: Planted Forests on the Globe – Renewable Resources for the Future.” New Zealand Journal of Forestry Science 44, no. Suppl 1 (2014): S1. https://doi.org/10.1186/1179-5395-44-S1-S1.

There have been significant studies on planted forests previously. These, for example, include data trends and projections (Carle and Holmgren, 2008), plantations, biodiversity and climate change (Pawson et al., 2013); the impact of planted forests on the global forest economy (Buongiorno and Zhu, 2014); timber investment (Cubbage et al., 2014); and multi-purpose plantations (Paquette and Messier, 2009).

Forest Expert Panel report on forests and food security also treats important related issues (Vira et al., 2015).

Presentations at International Conference Working across Sectors to Halt Deforestation and Increase Forest Area – from Aspiration to Action   http://www.cpfweb.org/94188/en/

Dag Lindgren,  first on web http://downto.dagli.se/?p=332  180419, last edit 180525

”Tree plantation” misleading for Swedish planted forests

10 Mar

The concept “tree plantation” (=”plantage”) seems intentionally misused by many environmental groups!

The Swedish ”greenies”,   and “tree-huggers”,  and the biggest and most influent natural conservation organistation in Sweden (Naturskyddsföreningen) – and probably world-wide equivalents – assume in their rhetoric that planted forests are equivalents to “plantations” (Swedish translation is “plantage”). See for example http://skyddaskogen.se/en/component/simplefilemanager/?view=download&id=49 and (in Swedish) https://www.svd.se/plantager-pa-vag-ersatta-mycket-av-sveriges-skog . and https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-vi-gor/skog/vart-arbete/svenska-skogen/skogsplantager-narmare-an-du-tror . This seems intentionally misleading as those of the Swedes, who know much about forestry,  knows that most of Swedish planted forest is not what “tree plantation” (”plantager”) is associated to. The FAO classification of most Swedish planted forests is ”semi-natural forest”.

To avoid the mis-leading associations with “tree plantation” FAO (The UN body dealing with forest) uses “planted forest” instead, but the “greenies” usually do not care.

It is true that a considerable and growing share of the Swedish forests originate from planting or seeding. It has been going on since centuries, although one hundred years ago (in the forests we now reforest) the forest more often was left to recover after harvest without planting.

According to FAO (FRA15 and adjacent literature), Sweden has 14.1 Mha planted forest and the total forest area is 28.1 Mha. Thus, according to FAO, it seems as roughly about half can be regarded as “planted” and half is “natural”. However, interpretations are tricky and depending on country information. E.g. it is not known what current Swedish forest was planted before 1953 and that has been neglected. Therefore, it is very likely the fraction of planted forest in Sweden is higher. Other uncertainties e. g. some plantations fail, when most trees are “natural”, but the forest is still characterized as planted.

Currently less than 20% of the cut area in Sweden is naturally regenerated, but it was more earlier. Some Mha of the planted forest is afforestation, thus other land types have been converted to forest (as some forest has been converted to other land types, the Swedish forest area is not shrinking neither raising).

For many reasons most Swedish planted forests are not like “tree plantations” (”plantager”). Only a small share can be characterized as fast growing with short rotation and intensive management. The share of exotics is small. Usually a considerable part of the trees in a planted forest are non-planted, some come before plantating and some after. Several species are often planted over a regeration area. All trees in planted forest are often not even-aged. The planting rows are not always straight, and many planted plants do not remain to maturity. The character of the forest is often a mosaic and different parts are managed differently. The result is mostly not what is associated with a “tree plantation”.

The Swedish national forest survey https://twitter.com/AlaxSLU/status/855175731298668546  estimated that 0.59 Mha of the Swedish Forest looks like “tree plantations” (“av plantageskogskaraktär”), thus  only some percent of the forest!

There is another article about “tree plantation” in Swedish http://downto.dagli.se/?p=297 , where more about the associations “plantation” creates are mentioned.

Last edited 180509 på http://downto.dagli.se/

Rödlistan har våldsamt överdrivit utdöenderisk!

24 Feb

Risken för artutdöende (utrotning) överdrivs minst tiofalt av rödlistan. Det finns därför nu tunga skäl att nedjustera uppskattningar av nödvändigt artskydd!

Artdatabanken publicerar vart femte år rödlistor. I rödlistan 2010 (Gärdenfors ed. 2010. ”Rödlistade arter i Sverige 2010”) https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/publikationer/4.-rodlista-2010/274614_inlaga_liten_sid-del1-1-199.pdf  Det står: ”Rödlisteindex…är konstruerat så att det ger ett mått på hur stor andel av artstocken som förväntas finnas kvar på medellång sikt (i storleksordningen 50 år)”; ”andel av arterna som förväntas finnas kvar i området inom den närmaste framtiden (storleksordningen 50 år)”; ” RLI tyder på att uppemot 30 % av arterna för vilka naturskog är viktig kan komma att dö ut från Sverige inom det närmaste halvseklet.”; ”Likväl talar både rödlistan och rödlisteindex sitt tydliga språk: Inom stora områden krävs fortfarande omfattande och kloka insatser för att vi inte ska tappa en betydande del av vår flora och fauna under detta århundrade.” Ett kort och lättläst koncentrat av Gärdenfors finns på Biodiverse 2010 nr 2 sid 22 http://www.biodiverse.se/articles/rli-visar-fortsatt-forlust/ Där står ”Eftersom rödlistans kategorisering bygger på utdöenderisk ger RLI ett mått på hur stor andel av artstocken som förväntas finnas kvar på medellång sikt (i storleksordningen ett halvt århundrade från nu))”

Rödlistindex för alla analyserbara arter har värde nära 0.9. Detta skulle alltså betyda att ungefär 90% av arterna förväntas finnas kvar efter 50 år och en tiondel dö ut (”utrotas”).

Jag gör några approximativa grova överslagsberäkningar för att visa hur överdriven uppskattningen är. Ca 20000 arter i Sverige har bedömts för rödlistning och av dessa har ca 200 dött ut de senaste århundradena. Således är andelen arter som förväntas finnas kvar om femtio år vid konstant utdöendetakt ca 0.9975. Observerad överlevnad är ungefär fyrtio gånger större än artdatabanken kom fram till! Rödlisteindex uppskattar ungefär andelen arter som kan förmodas finnas kvar efter tusen år. Av de arter som föredrar naturskog förutsägs någon procent att försvinna de närmaste femtio åren.

Rödlistan inleds med: ”En rödlista redovisar analyser av risken för att arter dör ut, dvs. den är en prognos om arternas fortlevnad.”. Detta är fel, risken för att arter dör ut överdrivs med minst en faktor tio och prognosen för arternas fortlevnad är minst tio gånger längre.

Naturvårdstänkandet är genomsyrat av dessa alarmistiskt överdrivna riskuppskattningar. De sprids genom ”utbildning”. Det var först i mars 2018 som artdatabanken tog bort definitionen av rödlisteindex som chansen att överleva ett halvsekel. Rödlistan 2015 gör inte risktolkningen, men vidarebefordrar ändå den alarmistiska icke vetenskapligt underbyggda slutklämmen från 2010.  Resonemanget sitter nog i ryggmärgen på många naturvårdare för många decennier framåt. Det är lätt att slå i spikar, men svårare att få bort dem, speciellt om spikarna slås in av universiteten.

Ett exempel på överdrivna utdöenderisker ges i faktarutan på artikeln http://www.landskogsbruk.se/skog/flesta-skogsarterna-pa-rodlistan-inte-hotade/

Länkar som ifrågasätter utarmandet av den biologiska mångfalden i skogen ges här.  Den kraftiga överskattningen av utdöenderisken analyseras utgående från kategoriändringar 2000-2015 på http://daglindgren.upsc.se/Naturv/Rodlistekategori2000.html

På rödlistan baserade utdöenderiskuppskattningar och åtföljande kravspecifikationer är inte vetenskapligt underbyggda, och bör revideras nedåt. De faktiska utdöenderisken som är förknippade med rödlistekategorierna måst beräknas. Grunden för rödlistan är utdöenderisken och eftersom den våldsamt överdrivits måste nya mer realistiska värden i bättre överenstämmelse med verkligheten beräknas.

Givetvis finns det andra överväganden än artutdöende och även en utdöenderisk på några procent i ett sekelperspektiv kan motivera åtgärder.

Tillägg: En förkortad version av denna bloggartikel publicerades som debattartikel 180420 Land Skogsbruk 17 sid 4.  http://www.landskogsbruk.se/debatt/rodlistan-overdriver-hotet-mot-arterna/

Dag Lindgren. Senaste webbversionen av detta dokument 180503 på  http://downto.dagli.se/  (Rödlistan har våldsamt överdrivit utdöenderisk!), första versionen på webben 180224