Vad kostar varg?

1 Dec

Vargens ”kostnader” (nackdelar) diskuteras och kvantifieras. Det kan röra sig om försäkringsutbetalningar eller utbetalningar från samhället för vargdödade hundar, får eller andra ”ägda” djur. Det kan röra sig om förluster i minskat jaktutbyte. Det kan röra sig om minskat jaktarrende. Det kan vara tilläggskostnader i merarbete för ägarna. Det kan vara kostnader för anläggning och underhåll av vargstängsel. Det kan vara ideella kostnader i minskat utbyte av jakt (betraktat som en fritidssysselsättning). Det är förvaltningskostnader.

Jan Milds hemsida har en kostnadsuppställning och riksdagens utredningstjänst har gjort ett försök att sammanställa en del kostnader. En uppskattning av olika samhällskostnader här. Förmodligen kommer rovdjursutredningen med nyare skattningar specificerade på varg. 

Jag tror att en stor kostnad ur ett samhällsperspektiv är underlaget för vargens födointag. Växtätare, för vargens födas del huvudsakligen älg, lever huvudsakligen på att beta vegetation eller böka i vegetation. En del viltproduktionsförmåga kan man troligen hävda är given av marken och gratis och skulle inte ge någon annan nyttighet om det fanns lite vilt. Vegetationskadorna (för älg huvudsakligen skador på skogstillväxten) medför årliga miljardkostnader. Det utymme som t ex älg tar från vegetation och kan sägas minska produktionen av annat än vilt kanske är värt drygt en miljard. Viltet orsakar också andra kostnader, som trafikolyckor och stängselkostnader. Älgkött är inte heller klimatsmartare än kokött, vilket nog kan ses som en kostnad (jmfr värdet av utsläppsrätter).  Vargfodrets del i detta är med dagens vargstam kanske fem procent eller kanske bara två procent, dvs drygt ett par hundratusen per varg. Skadorna och ianspråktagandet av ”markens viltproduktionsförmåga utan skador” är nog huvudkostnaden, andra poster är av en lägre storleksordning (eller kan säga ingå).  

Vargen är en ren köttätare. En varg behöver 500 till 800 kg föda per år. I genomsnitt äter en individ två kg per dag. Vem detta skall debiteras på är inte intressant om man ser det som en samhällskostnad. Säg att en varg dödar 2000 kg per år varav den äter mindre än hälften kanske en tredjedel och att köttet är värt 50kr/kg, så skulle varje vargs föda vara värt 100 000 kronor/år. En normalstor vargflock dödar mellan 100 och 120 älgar på ett år.Det rör sig då främst om kalvar och ungdjur, samt om äldre älgkor. Säg varje djur är värt 5000 då blir det 500 000 per år dvs storleksordningen 100 000 per varg. Emellertid tror jag enligt ovan älgköttet skall ses som en större kostnad.

Säg övriga poster är värda lika mycket som köttvärdet, dvs 200 000 per varg. Säg att ”vargantalet” är minimiantal under året, och vargantalet ”max” 210  som varit målsättning de sista åren svarar mot 250 vargar i genomsnitt dvs vargkostnaden vid ”nuvarande målsättning” blir 50 miljoner per år.

Att fördubbla vargantalet medför en merkostnad för det svenska samhället av storleksordningen 50 eller kanske 100 miljoner. Det är mot en kostnad av denna storleksordning fördelarna med dubbelt så många vargar bör vägas.

Det förekommer uppgifter i tidningar om att en skyddsjagad problemvarg orsakar kostnader för någon miljon kronor. Det är inte mer än vad kanske tre vargar kostar årligen i genomsnitt, eller annorlunda uttryckt: de skyddsjagade ”problemvargarna” och de problem de orsakar enligt nu gällande ribba för skyddsjakt, medför kostnader och besvär som en utökning av den totala vargstammen med kanske 50.

Jag tycker inte man bör se vargstammens storlek som något som är exakt definierat av gynnsam bevarandestatus, som det inte finns någon tillnärmelsevis exakt vetenskap att beräkna. Man kan istället se det som risker för att det händer något mer eller mindre hemskt med vargen. Den svenska stammen eller den skandinaviska stammen eller den nordeuropeiska populationen eller vargen som art kan gå under i vargpest. Denna risk ökar ju mindre utbredningen och numerären är och ju högre inaveln och släktskapen är. Vargstammen kan gå under även om den uppnått viss bevarandestus som man lite godtyckligt betecknat som gynnsam. Risken blir större att det hemska inträffar ju längre från det ganska godtyckligt bestämda gynnsama bevarandestatuset man ligger. Vargens kostnader är en försäkringspremie vi betalar för att det hemska inte skall inträffa. Ju mer vi betalar ju mindre är chansen att det hemska inträffar. Hemskheter kan inträffa på andra områden också, andra arter eller raser eller kulturfenomen kan gå under. I norra halvan av Sverige accepterar vi att hålla vargen utrotad eftersom vi anser ”kostnaden” för hög att ha vargen i hela dess naturliga utbredningsområde. Det går inte att komma ifrån att göra en vägning av marginalnyttan att ha dubbelt så många vargar jämfört med dagens antal, särskillt om man anser de huvudsakligen skall rymmas inom det nuvarande svenska utbredningsområdet.

Det tillgrips underligt formulerade motiveringar när vargar skyddjagas med att jakten på en enstaka vargen inte försvårar uppnåendet av ett gynnsamt bevarandestatus. Detta måste inneböra att man lägger socio-ekonomiska värderingar i gynnsam bevarandestatus. Annars kan man hävda att de flesta fall av jakt försvårar uppnåendet av gynnsam bevarandestatus eftersom detta blir bättre med fler vargar.

Kostnader vet jag lite om och är än mer brännbart och kontroversiellt än genetik, kanske försöker tänka en del till, det är svårt att komma ifrån att kvantifieringar behövs, vargproblemet kan knappast ses som rent vetenskapligt, åtminstonde när det inte finns en bättre och mer exakt vetenskap att luta sig mot.

Olika kostnader faller på olika aktörer och det finns också de som hävdar att det finns en ekonomisk plussida. Det måste naturligtvis finnas en immateriell plussida annars skulle det inte finnas varg, men så långt kan jag knappast vidga den här sidan. När kostnader diskuteras så är det vanligen ur enstaka aktörers sida och inte ur samhällets. Det är också svårt att separera vargkostnad från annat, t ex andra rovdjur. Olika partsintressen för uppmärksamheten till sina intressen och från andra partsintressens påpekanden. Man kan diskutera vem som ”äger” vilt och var kostnaden för vargslaget vilt och sämre jakt hamnar. Men visst är vad vargen äter och dödar och skadar en påtaglig kostnad som också kan ha kringkostnader. Vad är värdet av ideelt arbete? Man kan diskutera det ekonomiska värdet av rekreation. Man kan diskutera vad vargen kostar för lantbrukare och hur stor del av detta som andra betalar.

2007 års rovdjursutredning uppskattade samhällets kostnader för rovdjurspolitik till 150 miljoner/år, men det är förstås mer 2012 och varg är inte huvuddelen. Övriga kostnader gjordes inget försök att skatta och det är ju merparten av ”kostnaden”. Jag tycker 2007 års utredning inte ansträngde sig tillräckligt, hoppas 2012 års utredning gör ett mer gediget jobb.   

Ett problem med vargens kostnadssida är nog att en så liten del av ”kostnaden” hamnar direkt hos staten och skattebetalarna.

Jägareförbundet har uppskattat ”sina” årliga kostnader för vargstammen för något år sedan till 84 miljoner.

Det saknas inte höga kostnadsuppskattningar, här är en som vill debitera en halv miljard per år för den nuvarande vargstammen.

Det tycks finnas en betydande betalningsvilja hos medborgarna för att upprätthålla en svensk rovdjursstam som överskrider kostnaden. Det finns därför möjlighet att höja uttaget på skattesedeln väsentigt. Betalningsviljan är avsevärt lägre i rovdjurslänen. Det finns hos många i vargområdet en motvilja mot varg som per innevånare har ett högre värde än den positiva inställningen annorstädes. Det har föreslagits från ekonomer att det nog är meningsfullt att söka en lösning med ”bygdepeng” från statsbudgeten till varglän och vargkommuner.

Sedan kan man ju räkna in rekreationsvärdet. Vargartiklar förekommer i media, det finns populära skrifter. Det sysselsätter kulturarbetare men ger rekreationsvärde till läsare och tittare. Varg är attraktion till djurparker som omsätter väsentliga belopp som blir ännu större om man räknar med besökarnas kostnader och rekreationsinkomster. Kanske närvaro av varg bidrar till att kunna sälja Sverige turistiskt som Europas sista vildmark? Ideellt engagerade på ”båda” sidor upplever det som något meningsfullt.

Opinionsundersökning (SLU)
SLU forskare presenterade en opinonsundersökning  om opinionsläget 2009 (jämfört med 2004). Man fick ta ställning till målet 200 vargar (riksdagens rovdjurspolitiska beslut 2001), om man ville ha fler vargar (?, 27)  , om målet var lagom (?, 57)  eller att man tyckte det skulle vara färre vargar (34, 16).  Den första siffran är genomsnitt av varglän och den andra snitt för riket). (Jag kunde inte utläsa ? siffror ur dokumentet.) I 7 av 25 kommuner i varglänen ville en majoritet sätta riksmålet lägre än 200. Något över hälften i varglänen gillar att det finns varg i Sverige. Jämfört med 2004 är inställningen till varg i varglänen fallande. Jag tycker man kan utläsa att mer än hälften av folket i Sverige och även i varglänen stöder att det skall vara minst 200 vargar, dock är en fjärdedel av kommunerna i varglänen emot. Undersökningen övertygar om att det inte finns någon majoritet hos svenskarna för den ökning av vargantalet som håller på att verkställas, och i varglänen är det uppenbart att stödet hos genomsnittsbefolkningen saknas. Jag tror att attityderna hos genomsnittsmänniskan blivit något mer negativa av den intensiva vargdebatten och EUs inblanding och därav föranledda höjningar efter 2009, framförallt i varglänen. Rimligen måste det också vara så att om man viktar mot hur starkt de enskilda människorna är för och emot så ligger det mer vikt bakom de negativa attityderna i varglänen. Dessutom finns ”not in my backyard”-fenomenet, så att de som stödjer 200 vargar i riket vill ändå inte att vargarna skall vara koncentrerade till det egna länet eller den egna kommunen. Jag tror såledeles det finns mycket motstånd och lite stöd hos befolkningen där vargantalet tillväxer starkast.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s