Avskedsord Feb 2014

10 Feb

Adjö till ett mardrömsläge

Vargens nuläge mardröm
Fri tillväxt av varg bortom politisk kontroll är det mardrömsläge Sverige befinner sig i. Ingen har kunnat stoppa den fria tillväxten fast många försökt (Regering, Riksdag, Naturvårdsverk, Många forskare (bl a på Skandulv)). Det enda man vet om löften att situationen skall bringas under kontroll, är att de inte går att lita på. Mitt huvudmål med denna blogg har varit att förhindra denna situation, fast jag är ju verkligen inte ensam om att ha misslyckats. Emellertid tror jag inte jag kan göra mycke mert åt läget eller utvecklingen, jag tycker inte det är roligt längre, och mardrömmen är snarare brist på kontroll än oro för att Sverige skulle gå under om det fanns 600 vargar. Jag tycker inte den kapacitet jag kunde vara utnyttjats, så jag slutar den här bloggen nu.

Vad skulle jag kunnat göra åt misslyckandet?
Ett skäl till att situationen är okontrollerad är att många organisationer inte anser att beslutet att vargen är GYBS vilar på vetenskaplig grund. Exempel: Helena Leander (MP) skriver: ”Vi menar därför att licensjakt på varg inte bör tillåtas förrän vargstammen blivit långsiktigt livskraftig enligt vedertagen vetenskap”. GYBS beslutet vilar uppenbarligen på vetenskaplig grund och vedertagen vetenskap och det finns de som bättre kan uttala sig om detta än ledande ideologiskt drivna politiker. Men det sammanfattande dokument detta bygger på kunde kompletteras och förstärkas. Den enda vägen att på rimlig tid få en normalisering av vargläget är att riksdag och naturvårdsverk stenhårt håller fast vid fattade beslut även om de utsätts för kritik och attacker. Huvudelen av kritiken är omotiverad eftersom den inte vilar på vetenskaplig grund, även om kritikerna inte kan tillräckligt med genetik för att fatta det. En lämplig huvuduppgift för mig fram till årets slut kunde vara att bygga upp en webb för den vetenskapliga grunden för GYBS beslutet. Den står nu utspridd över många bloggartiklar som skrivits utan syfte att motivera just denna GYBS och FRP, men ger en gedigen kunskapsbas om den systematiseras mot att ge vetenskaplig motivation för det samlade beslut som nu föreligger. Jag skulle då kunna trappa ned alla andra aktiviteter eftersom denna skulle vara det effektivaste sättet att nå målet med utnyttjande av min kompetens som genetiker. Jag påbörjade ett sådant arbete på http://daglindgren.upsc.se/VargGYBS/Start.htm Men det skulle vara meningslöst om ingen ibland tittade på det. Jag arbetar på två bloggar, kanske jag härigenom når några tusen och en och annan tidningsartikel som också når några tusen.

Ny vetenskaplig webb?
Men den nya webben skulle vara mer strikt vetenskaplig och mindre polemisk och inte vara byggd på nyheter. Den nya webben skulle vara riktad mot de som faktiskt är ärligt intresserade av den vetenskapliga grunden och har tillräckliga grundkunskaper för att tillgodogöra sig den, men inte är motiverade att söka upp mer på webben än nödvändigt. Utgångspunkten skulle vara forskarskrivelsen  För att det skulle vara känt att den nya webben överhuvudtaget finns och är seriös, så måste det finnas länkar till den från (t ex) Skandulv. Skandulv vägrar att länka till den nya webben eller samarbeta omkring den och det är då för osannolikt att underlaget skulle beaktas av Naturvårdsverket eller andra. http://daglindgren.upsc.se/VargGYBS/Start.htm Därför insåg jag att iden är artbetskrävande, men totalt effektlös och därför beslöt jag att lägga ned mitt ideella vargarbete. Intresset för vetenskapen omkring nuvarande GYBS är för låg. Det är bara polariserad och vinklad vetenskap som är intressant. Skäl för att riva ned, inte bygga upp.

Vad är huvudproblemen?
Huvudproblemet tror jag är att EU inte dragit sig tillbaka utan upprepar mantrat att licensjakt inte löser problemen och då sprider sig denna juridiska uppfattning till det svenska rättssystemet. Jag är övertygad om att EU-kommissionen har en övertro på fri tillväxt som en lösning, men tyvärr delas ju tron av många viktiga aktörer. Sedan är EUs agerande ett praktexempel på dubbelmoral: EU säger att politikerna skall ta ansvaret och när de svenska politikerna faktiskt gör det tar EU över med sin fri-tillväxt. Det tilltagande vargproblemen från våren är nu EU orsak till, grundorsaken till de tilltagande vargproblemen är EU och inte Sveriges politiker. Det är EU som tagit över ansvaret för varg från det svenska politiska systemet. Det därnäst största problemet i vargförvaltningen är att Naturvårdsverket struntar i det vetenskapliga underlaget, som faktiskt levererats av de forskare Naturvårdsverket tidigare konsulterat utan istället i sina motiveringar huvudsakligen skyller på riksdagen och inte heller på direkt fråga redogör för annat än mycket diffusa funderingar underbyggda av föråldrade undersökningar. D.v.s. Naturvårdsverket har faktiskt inte byggt på Skandulv, d.v.s. Skandulv har misslyckats med att ge Naturvårdsverket ett underlag som Naturverket trott på. Kanske det skulle gått med mig förstärkt av Skandulv men med Skandulvs näst intill fientliga attityd så är det uteslutet att det skulle gå. Att gnälla som i den här artikeln skärper väl snarast motsättningarna, men det känner jag inte längre spelar någon roll för vargförvaltning är nu oåterkalligen långt bortom legalitet, acceptans, vetenskaplig grund etc. för de närmaste åren, och det är ju ändå inte många som läser det här.

Tror jag fortfarande på få vargar?
Någon läsare kanske undrar om jag går jägarnas ärenden när jag vill ge vetenskapligt stöd åt naturvårdsverkets tolkning av riksdagens beslut som betyder MINST 300 vargar i Sverige/Norge. Jägareförbundet vill ha HÖGST 200 vargar och Jägarnas Riksförbund 0 vargar. Jag tänkte nu argumentera för i realiteten nästan dubbelt så många vargar som den jägare-organisation som accepterar flest vargar. Min självbild av mig själv är att jag är genetiker.  Om jag trott på att det vara genetiskt bäst med fler än 500 vargar skulle jag sagt det. Att jag verkar åt andra hållet är för att det är vetenskapligt rätt inte för några dolda motiv. Om samhället skulle hårdprioritera snabb förbättring av genetisk status ligger jag närmare jägareförbundets antal. Färre vargar ger snabbare förbättring av genetiskt status. Men som genetiker anser jag inte att det s.k. inavelshotet är ett akut hot och när nu tio andra forskare i GYBS dokumentet delar den uppfattningen kan jag ge högre vikt åt andra vetenskapliga synpunkter (inklusive genetiska) än den omedelbara minskningen av inaveln, och då hamna på 270. Det ger också en helt annan tyngd av en samfälld forskaruppfattning om den stöds av 11 forskare och Naturvårdsverket än bara min uppfattning. Det ligger inget konstigt att jag byter uppfattning. När samhället och andra forskare nu delar min uppfattning att inaveln inte är ett allvarligt akut hot behöver jag inte anpassa mina överväganden till det. Men det är ändå så att jag för att få snabbare förbättring av genetisk status kraftigt avråder från att låta varvantalet öka med fri tillväxt över golvvärdet eftersom det på både lång och kort sikt försämrar möjligheterna att förbättra vargens genetiska status.

Vargförvaltning inom den givna ramen
För snabb genetisk förstärkning är det väsentligt att vargantal inte ligger väsentligt över FRP=270. Det valda FRP värdet ligger högt, och har i sig en väsentlig säkerhetsmarginal, och det faktiska antalet vargar i jaktögonblicket är mycket osäkert. Det är inte riskabelt att inrikta jakten på ett värde nära FRP, så att man riskerar att hamna under 270. Men skulle det inträffa att antalet går under FRP, så får det förstås stora konsekvenser för kommande licensjakt, det ringer en ”varningsklocka”.

Möjlig långsiktig strategi för de som tycker att det finns för mycket vargar
270 är naturvårdsverkets beslut utan att underlag åberopats. Underlag för 270 finns i forskarbrevet men, man vill inte ha en förstärkning av argumentationen och jag kommer inte att göra det. Många låtsas att argumentationen inte finns. Det kommer att falla i glömska att det fanns en argumentation. Riksdagsbeslutet är intervallet 170-270 och riksdagen tycker att FRP i detta intervall är förenligt med direktivet. Vargförvaltning skall vara adaptiv, dvs inte konstant och rikdagen har inte beslutat att antalet skall vara konstant (det är bara Naturvårdsverket som sagt). Många tycker att politikerna skall ta det övergripande ansvaret, det har politikerna nu gjort. Polikerna har godkänt 170, och det är alltså politiskt legitimt att arbeta för golv 170 och att påstå att detta är enligt direktivet dvs golv 200 för Sverige + Norge. Golv 200 ligger nära jägareförbundets etablerade filosofi. Så de grupperingar som tycker att det finns för många vargar men inte vill bryta mot direktivet kan ägna energi åt en god motivation för golv 170, men bör inte längre argumentera för ett lägre golv.

Summering av hur jag lyckats
Om man frånser att jag liksom alla andra misslyckats kapitalt hittills sedan sommaren 2011 (med undantag av de som ser fri tillväxt av varg som ett lyckande som förstås lyckats), hur har det lyckats för mig som att som privatperson påverka vargstystemet? Spektakulärt bra tycker jag!!
Hur hade vargSverige sett ut idag utan mig? Naturvårdsverket hade beslutat om FRP = 380 samt definierat inavels och migrationsmål. När vargantalet översteg 380 14/15 hade Naturvårdsverket inte medgivit licensjakt, eftersom de andra målen inte uppfyllts. EU hade hängt kvar med sina hot och förklaringar att licensjakt inte löser några problem. För den händelse Naturvårdsverket hade medgivit licensjakt 2015 hade den överklagats – som nu – och ärendet hade valsat runt i domstolar minst ett år utan licensjakt, den ideella naturvården nöjer sig inte med 400 vargar. Vargantalet nu hade varit samma, men chansen för en kontrollerad situation redan 14/15 är mycket högre. Eftersom domstolarna ofta har sakligt fel och eftersom det finns övergripande riksdags och naturvårdsverksbeslut blir det mycket svårt att i längden motverka dessa med juridiska spetsfundigheter och domar som är genetiskt okunniga och ihåliga. Läget är alltså bättre nu tack vare mig för alla dem, som det inte är en hjärtesak för med fler än 600 vargar.

Jag började engagera mig i varg för drygt fyra år sedan, sedan dess har läget ändrats i följande riktning till stor del pga. vad jag drivit (kolla mina bloggar) och på olika sätt lobbat för utan att någonsin varit på ett vargmöte eller träffat mer än någon enstaka av aktörerna personligen. Vargvärnarnas åsikter har hålit sig konstanta under fyra år är inte påverkbara med logik, så att de inte ändrat sig är inget diskvalificerande.
Punktvis förteckning över förändringar jag spelat en nyckelroll för:

  • Före mig trodde man allmänt att låga antal ökar inaveln. Jag har fått huvuddelen av att förstå att låga antal sänker inaveln i det läge svensk varg nu befinner sig.
  • Man trodde inte selektiv jakt kunde sänka inaveln. Jag har fått er att tro att selektiv jakt långsiktigt sänker inaveln. All vargjakt kommer att vara genetiskt selektiv men detta kan utformas mer eller mindre sofistikerat. En sofistikerad tillämpnig stoppades av domstol, eftersom några fundamentalistiska genetiker inte fattat iden (det fordras mycket mer sofistikerad genetik än de flesta av läsarna av detta eller vanliga fackgenetiker förstår). Men drivs det i domstolar några år, inser de kanske så småningom att de nuvarande villfarelserna inte håller en saklig granskning.
  • Man trodde den höga inaveln var ett akut hot och var villig att satsa stora summor (valpflytt) på att eliminera hotet. Jag fick er att förstå att inaveln inte är något allvarligt hot, inte mot GYBS. Varg klarar sig nog ganska bra nu även om det inte kommer någon invandring alls de närmaste hundra åren (det är ingen rekommendation, men man måste ha en mer avspänd syn på hotet från genetiken). Korkade Sverige erkände för EU att inaveln var ett så stort problem så att det hindrade GYBS. Det är det EU håller fast vid att ”förut var vi överens om att vargen inte var GYBS”. Dessa vanföreställningar (som jag ser det idag efter Tiveden, det var mer motiverad att vara orolig 2010) ligger djupt präglade och bidrar till det misstänksamma klimatet och orealistiska utspel. Ni borde nu ha klarare belyst att inaveln inte är något helt avgörande problem även om jag också tycker det kan betraktas som ett viktigt förvaltningsmål att sänka inaveln.
  • Jag har påpekat att det finns många och svårgreppade krafter som verkar mot både formell inavel och inavelsdepression. Därför avklingar effekten av en formell inavel så småningom. Nu börjar det bli märkbart att svensk varg hämtar sig ur inavelssvackan även mätt vid samma formella inavel.
  • De som tror att ökat antal är ett botemedel mot hög inavel har fullständigt missuppfattat höga antals roll, lite större förståelse för varför det är så har jag nog bibringat;
  • Jag har understrukit att genetiken är beaktad i den demografiska sårbarhetsanalysen eftersom vitalstatistiken bygger på de historiska vargarna som är mer inavlade än dagens, och eftersom inaveln blir lägre om hundra år. Därför blev det rätt att – som det också gjorts – lägga vikt vid den demografiska sårbarhetsanalysen, i ett läge då Naturvårdsverket misslyckats med att applicera sk standardmetoder för att beakta genetiken.
  • Om jag inte agerat, skulle FRP varit högre än 270 idag och troligen kopplat till orealiserbara krav på inavel och invandring och en varg som aldrig uppnådde GYBS;
  • Jag kan motivera bra att 270 vargar räcker för evigheten och inte bara för 100 år, men nu förhindrar Skandulv att jag formulerar det ordentligt. Hoppas Skandulv lyckas med uppgiften, men jag tvivlar;
  • Jag tror inte riksdagen vågat gå så lågt ned som 170 som lägre gräns för FRP intervallet, om det inte hade funnits en fackgenetiker (jag) som tyckte det var värt att överväga;
  • Jag lyckades få igenom att vägen till lösning på vargfrågan är att konstatera att dagens varg är GYBS (fast jag trodde då att uppnående av GYBS skulle innebära en mer avspänd syn på vargjakt, den typen av naiva misstag sådana som jag som inte har lång erfarenhet gör).
  • Jag lyckades få ”Skandulv m fl” att uttala sig om GYBS för att få lugn, så att statsmakterna skulle få en vetenskapligt underbyggd lösning. Detta gick utmärkt, det resulterade i ett forskarbrev och dess förslag är dagens GYBS. Så idag har Sverige en vetenskapligt underbyggd GYBS och de som inte håller med, gör det bara av besvikelse över att åsikter från deras favoritforskare inte fått avgöra.
  • Det finns övertygande stöd för att sk heterosis gör att antalet effektiva invandrare är större än antalet reproduktiva. Dvs invandrare (obesläktade) reproduktiva vargar får avsevärt större avkomma än inhemska reproduktiva vargar. Denna effekt verkar större än förväntat från att invandrarna är icke-inavlade. Detta bör beaktas i framtida beräkningar om migrationens effekter. Förmodligen kommer detta att bättre beaktas i framtida beräkningar.

Vad jag tillskriver mig att fått genomslag för har jag inte varit ensam om. Andra har framfört liknande synpunkter, men ofta inte med samma eftertryck, eftertanke och auktoritet (se mina bloggar). De synpunkter som fått gehör och gått igenom skulle inte i något fall gjort det utan väsentlig och kraftfull uppslutning från andra. Men att jag på olika sätt lobbat för dem, ibland åberopande att jag faktiskt är erkänd genetikprofessor utan bindningar, har haft påtaglig – fast ofta odokumentarbar – vikt. Jag har ofta varit först med att uttrycka saker på ett distinkt sätt. Detta har säkert ibland givit kraft bakom orden. Det finns inte heller har någon känd koppling som misstänkliggör mina motiv, jag har inte fått ett öre för fyra år som vargaktör. Skulle jag vara driven av subjektiva intressen skulle de verka i motsatt riktning: jag har medverkat till en bättre ungskog i landet; eftersom älg äter ungskog; och eftersom varg dödar älg; så skulle misstanken om dolda motiv vara relevantare om jag förespråkat fri tillväxt för varg. I några fall kanske jag överdriver min roll, men undantryckandet av ”erkännande” är lite symtomatiskt – alla vill ta åt sig ”äran”. Jägareförbundets aktörer vill visa att de gör något för jägarna och Skandulvs forskare att de klarar av vargvetenskapen och universitetsforskare att forskarna med den rätta tron sitter inne med lösningen. Inte för jag bryr mig, jag har fått tillräckligt med erkännande för att klara mig utan mer, det är snarare intresse för debatten som fenomen och den underliggande vetenskapen och vetenskapsmissbruket som intresserar mig. Måste säga att fyra års vargdebatt fått mig att tro något mindre på civilisationens framtid än tidigare. Klarar inte samhället en så här perifer fråga på ett rimligt sätt, så klarar det inte heller de större och viktigare framtidsfrågorna.

Det är inte så att jag lyckas med allt jag försöker, tvärtom, jag misslyckas med 80% av alla ansatser.  Några punkter som jag drivit men till misslyckats: 1) Jag gillar inte att så många genetiskt värdefulla vargar går åt med dålig dokumentation om det verkligen är samhällsekonomiskt motiverat. Specifikt tycker jag man är för pigg på att flytta och avliva den s.k. ”gula änkan” istället för att låta henna bygga upp en familj (dvs få avkomma). Och om det nu skall flyttas för att skydda rennäringen, varför inte ett sk mjukt släpp till ett hägn tillsammans med pojkvän och tajmat inför familjebildning? Och är beräknade framtida skador verkligen tillräckligt noggrannt uppskattade? 2) Och jag har inte lyckats med att få varg att sprida sig lite mer sydåt. 3) Jag har inte fått gehör för att Rialavargarna skall ha ett speciellt skydd för de är nära Stockholm och nyetablering i Södra Bohuslän är angelägen för att det är nära Göteborg. Varg nära storstäderna gör den till mindre av ett glesbygdsproblem. 4) Jag tycker inte man helt skall ge upp valpflytt iden, även om målsättningen kunde reduceras till en lyckad valpflytt vart 5e år.  Jag påpekar dock att  dessa skydd mot speciella vargar inte skall påverka totala vargantalet annat än möjligen nedåt, det skall reflekteras i mer licensjakt mot andra vargar.

Men det känns ändå som jag lyckats med spektakulärt mycket!!! Att lista vad jag tror jag gjort är delvis för min egen dokumentation.

Jag gör detta ideellt och tänkte redan i maj 2013 sluta med bloggande, eftersom jag tyckte det verkade ordna sig och min insats skulle inte behövas längre, jag kunde ägna min fritid och intresse åt något annat, Det verkade som om riksdagen äntligen skulle komma till skott och med ett riksdagsbeslut i botten skulle det lugna ned sig och vargkommittén skulle förmå mildra polariseringen. Eftersom det inte verkade helt klart att det verkligen skulle lugna sig så gick jag in igen för att hjälpa majoriteten av riksdagen. Nu skulle jag kunna fokusera på att förbättra och bygga på det vetenskapliga underlaget. Men eftersom jag lever i ett samhälle som inte tillmäter vetenskapligt underlag stort värde och inte vill veta annat än i de delar som underbygger den egna sanna tron, så upplever jag det som meningslöst att försöka fortsätta att hjälpa samhället med den delen. Det tar för mycket ideell tid och engagemang utan att få genomslag. Chansen är dessutom rätt stor att det ordnar sig så småningom med ett riksdagsbeslut i botten och delegering av jaktbeslut regionalt, som gör det svårt för vargvärnarna att driva varje jaktärende som ett överklagande bortom Naturvårdsverket. Fast å andra sidan är redan Naturvårdsverket ett skäl att oroa sig för de som inte strävar efter fler än 500 vargar.

Det blev ”all time high” 13 februari för den här bloggen. Värdig avslutning! Det blir långt det här, jag har skrivit en avskedsartikel på min andra vargblogg http://vargdag.wordpress.com/  med andra vinklingar. Jag har där betygssatt de viktigaste aktörerna.

Annonser

4 svar to “Avskedsord Feb 2014”

  1. Wolf is my Soul 11 februari, 2014 den 00:36 #

    Reblogga detta på Wolf Is My Soul and commented:
    Bloggen ”Vargförvaltning” upphör fr o m 10:e februari, 2014

  2. Johan 13 februari, 2014 den 17:34 #

    För min del som har följt den här debatten varje dag i nästan 3år nu, så vill jag lyfta på hatten och konstatera att du har varit lite utav en hjälte i den här skruvade soppan.
    Att stångas med en grupp människor som inte vill lyssna och inte förstå är alltid frustrerande.
    Kort och gott så har det varit otroligt skönt för mitt sinne att veta att det finns människor som försöker ta det här seriöst. Jag trodde inte det var möjligt 2013 att tuta i svenska folket så mycket skitsnack som vissa organisationer har gjort. Dolda agendor har genomsyrat hela debatten och blivit så otroligt tydliga för dem som hängt med. Tack för ett otroligt jobb, hoppas du fortsätter att flika in något kreativt på andras bloggar emellanåt.

  3. Henry Andersson 14 februari, 2014 den 18:31 #

    Tackar dig för en förnämlig och uthållig argumentation för klargörande av ”medvetna” ”genetiska” villfarelser som cirkulerar runt vargen. Jag har med stor njutning följt dina artiklar på bloggen sedan jag hittade dem. Den reflektion jag gjort är att organisationer som SNF, WNF m fl är organisationer som har miljon, miljard omsättning och måste på ett eller annat sätt få in pengar via sponosrer, donationer osv, för att lyckas med debet och kredit. För detta behövs ”ikoner” som varg, säl som i sin tur ger ”annons” plats i media i form av artiklar som har högre trovärdighet än betald annonsplats.
    Stort tack för att du har punkterat genetik ballongen som kom högt upp på himlen.

  4. DagL 10 april, 2015 den 22:46 #

    Med Bruford studien kanske jag själv får ompräva några av de uppfattningar jag haft hittillls men framförallt ger det en djupare insikt hur fröstlöst det är att komma vidare i vargkonflikten med vetenskap

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s